Du är min oxfilé

Så bra! Så himla bra!

Magiskt, ärligt, äkta, känslor...

Pjäsen handlade om Gilles som vaknar upp på
sjukhuset och har tappat minnet. Han hämtas upp
av en kvinna som säger sig vara hans fru. Han vet inte
vem hon är, än mindre vem han själv är. Han kommer
hem till deras hem och vill nu lära känna sig själv och
den relationen han sägs leva i.

Ska Lisa, hans fru, utnyttja tillfället att forma honom till
den mannen hon drömt om att leva med? Kan Gilles
lita på att Lisa talar sanning om vem han är och vem
hon är? Vad är nyckeln till ett lyckligt förhållande?
Har dom ett lyckligt förhållande?

Kajsa Ernst och Göran Stangertz är strålande i sina
roller. Många relationsfrågor känner man igen sig
i. Stundtals skrattar man, stundtals sätter
sig gråten i halsen.

Efter pjäsen bjuds det på fika och skådespelarna
berättar lite om pjäsen och sig själva. Jättekul att höra.
Man får bland annat veta att vissa grejer inte var inövade.
Bland annat örfilade Kajsa Göran och detta var bara en
grej som kom spontant. Dom är så söta ihop. För er
som inte vet så är de även ett par i verkliga livet.

En kommentar bland många som fastnade i huvudet är
denna: - Du är min oxfilé, de andra kvinnorna är bara
hamburgare. Fint.

Så helhetsintrycket, gärna mer teater. Synd att medelåldern
låg på 60+.