Hemma från bion. Som oftast så tyckte jag att filmen var jättebra. Blir helt annorlunda att se film på bio. Sämsta filmen jag sett på bio måste nog vara Get Smart. Den var verkligen ingen hit.
Men till "I taket lyser stjärnorna", ungdomsfilm av typen "Fucking Åmål". Mycket igenkänning, rakt in i hjärtat. Sista scenerna var jobbiga, gråten kändes som en knuten näve i halsen. Uscha. Ska inte avslöja mer.
Skådespelerskan som spelade Jenna var i mångt och mycket en kopia av min kusin Johanna. Kusligt ibland, skrattet till och med.
Nu ska jag slå en pling till Madde
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar